Stilla flyter Säveån genom Gamlestaden, men längs dess stränder är det inte alltid lika lugnt. Den lokala ordningsföreskriften har pekat på området vid ån som en plats där det har varit tillåtet att inta alkohol. Det har gjort området till en fristad för människor som behövt en skyddad plats, men också en magnet för personer med missbruksproblematik. Och dessa har inte bara kommit från stadsdelen. I kölvattnet har droganvändning, bråk och skadegörelse följt. Människor som bor och arbetar i närheten har känt av en ökad otrygghet, och polisens incidentstatistik har visat på en mängd problem.

Samtidigt pågår en stadsdelsutveckling i Gamlestaden i allmänhet, och längs med Säveån i synnerhet. Här bygger fastighetsbolaget Aspelin Ramm om SKF:s gamla kontor för att passa nya verksamheter, och lite längre bort längs med ån planerar Stena Fastigheter för uppemot 900 nya bostäder, service, kontor och restauranger. I planerna ingår att rusta upp Säveåns stränder och skapa blå och gröna stråk med parker och båtplatser.

Hur skapa ett tryggare Gamlestaden?

Men hur skapar man ett tryggt Gamlestaden och får bukt på kriminaliteten utan att trampa på människors behov? Hur får alla det bättre? En svår nöt att knäcka, men inte omöjlig, hoppas Helena Holmberg, utvecklingsledare på Socialförvaltningen Nordost och samordnare för BID Gamlestaden.

– Grannar, butiker och företag har rätt till en trygg boende- och arbetsmiljö. Samtidigt har alla människor, också de med en missbruksproblematik, rätt att vistas och synas i det offentliga rummet, säger hon.

Gemensamma träffar

Strategin blev att för några år sedan skapa så kallade aktörsmöten. Det vill säga att alla med någon form av intresse för platsen träffas och utbyter information och perspektiv för att hitta långsiktiga, hållbara lösningar.

– Vi har bjudit in alla som finns och verkar vid platsen vid Säveån till upprepade aktörsmöten sedan några år tillbaka. Och dessa möten har verkligen varit jätteviktiga. Olika typer av aktörer kommer in i en problematik som den som har varit vid Säveån från helt olika håll, de har olika bild av problemen och olika målbild. Många är ovana vid att arbeta tillsammans med helt andra sektorer i samhället. Det är viktigt att de lär känna varandra och får en förståelse för att allas behov är legitima, säger Helena Holmberg.

De olika deltagarna är representanter från polismyndigheten, vården, socialtjänsten, stadsledningskontoret samt fastighetsägarna, Systembolaget, företag och boende. Under ett möte får de alla ge sitt perspektiv på situationen och platsen. De får också en aktuell lägesbild från bland andra polisen, som kan beskriva läget med hårdfakta och siffror. Vid det senaste mötet kunde polisen konstatera att sommaren 2025 i sin helhet varit avsevärt lugnare jämfört med tidigare år. Detta efter att de lokala ordningsföreskrifterna ändrats vid årsskiftet 2024/2025, så att det numera är förbjudet att inta alkohol längs med en lång sträcka norr om Säveån, vid Gamlestads Torg och i centrala Gamlestaden. Initiativet till att ändra ordningsföreskrifterna togs av polisen i samråd med Socialförvaltningen. Rent konkret innebär en sådan ordningsföreskrift att polis eller ordningsvakter kan beslagta och hälla ut alkoholhaltiga drycker som intas på platsen.

Konsekvensen har blivit att grupperingarna ändrats i både storlek och sammansättning. En del av de individer som brukade vistas nere vid ån har i stället rört sig vidare till andra stadsdelar, något som kan leda till ökade problem på andra håll i staden. Men data tyder på att den totala problembilden är mindre också i Göteborg i stort i år jämfört med tidigare år.

Situationen i och kring Systembolaget på Hornsgatan har förbättrats jämfört med tidigare.

– Vi gör ju regelbundna kartläggningar av arbetsmiljön, och problembilden på Systembolaget har stuckit ut i en nationell jämförelse. För mig som chef innebar det problem med rekrytering och att medarbetare slutade på grund av rädsla, hot och våld. Men i dag är Systembolaget i Gamlestaden en butik som medarbetare söker sig till, eftersom vi har ett arbetssätt där vi också tar ett stort socialt ansvar, säger Dina Seligman Lavén på Systembolaget på Hornsgatan.

Uppsökande verksamhet

Den viktigaste insatsen med koppling till platsen och de individer som har vistats där är Socialförvaltningens nya uppsökande verksamhet och ett nystartat projekt som går ut på att erbjuda individer som lever med skadligt bruk och beroende en väg in på arbetsmarknaden. 

– Vi har utgått från individernas uttalade behov och från arbetsmetoder som forskning har visat att de fungerar, säger Sanela Eminovic från Socialförvaltning Nordost. Och redan kan vi berätta om ett antal individer som sträcker på sig och som får en ny glöd i ögonen när de ser möjligheter att hitta en praktikplats eller ett jobb. Några av dem kommer från de grupper som tidigare vistades vid Säveån. Vi finns också och möter individerna på Medborgarhuset på Brahegatan.

Systembolaget och socialtjänsten har börjat samarbeta om att möta och informera individerna som tillhör målgruppen om de nya stödformer som finns till för dem.

– Jag upplever att det goda samarbetet mellan oss olika aktörer i området är viktigt och har möjliggjort den fina utvecklingen, säger Dina Seligman Lavén.

Behovet av ordningsvakter har inte försvunnit. Under många år har lokala aktörer finansierat ordningsvakter på platsen, tills de tröttnade på att ta hela ansvaret för insatsen. Från oktober 2025 är nya ordningsvakter på plats, och denna gång är de samfinansierade av Göteborgs stad och lokala aktörer, vilket är en unik lösning i Göteborg.

Alla problem är inte lösta, men tack vare ett gediget och målinriktat brett arbete bestående av små och större insatser, går utvecklingen nu åt rätt håll.

– Genom att så många aktörer har gjort olika insatser så är vi nu på väg mot en situation som fungerar för alla på den här platsen. Viktigast är att få bort våldet och konflikterna, som ju alltid drabbar de utsatta människorna allra värst, säger Helena Holmberg.

Samverkan är limmet

En av deltagarna på aktörsmötena är Mathias Vårström, projektutvecklingschef på Aspelin Ramm, som hyllar samverkan som arbetssätt.

– Ensam är stark gäller sällan inom fastighetsprojekt och områdesutveckling. Varje spetskompetens och funktion behövs – från bolag och organisationer till staden och dess invånare, säger han.

Han menar att samverkan är limmet som håller ihop delarna i Gamlestadens utveckling.

– Vi tror ännu mer på det som händer när människor jobbar tillsammans, lyssnar på varandra och vågar tänka nytt. För det är i mötet vi hittar lösningarna – de som faktiskt håller, både för stunden och för framtiden.